Liljevalchs konsthall

Videkisse 

av AnnaKarin Pettersson

Verket består utav videkatter som är limmade på en stomme av hönsnät och tyg , av det har hon skapat en katt. Hon har tagit något som redan fanns innan och gjort något fint och unikt av det. Enligt mig har hon skapat något som har en annan betydelse nu än vad det hade förut eftersom hon har satt ihop saker som inte har så stor betydelse egentligen och skapat något av det.

Jag tycker att verket tilltalar mig eftersom jag gillar inte o slänga gamla saker utan tycker att man kan göra något fint av dem.

Finn Ahlgrens verk "Vas (oönskat) " liknar Videkissen på något sätt eftersom den är också gjord av gamla saker och man har skapat något nytt och fint av det. Verket består av en pall som är gjort utav trasiga trä-möbler och vasen som står på pallen är skapad av gamla trasiga porslins-tallrikar som limmats ihop. 

"Märkeskläder" av Ann Carlsson är också något som man har gjort av flera olika saker, i det här fallet olika gamla textilbitar som man antagligen har hittat och satt ihop till en mössa som blir helt unik , precis som andra verken som jag har skrivit om.

Självporträtt

Efter att vi fick prova på 2 olika tekniker att jobba med, har vi börjat med våra självporträtt.
Först var det svårt och komma på vilka tekniker man vill använda och hur man vill göra sitt självporträtt.
Min första ideen var att jag skulle göra ett vanlig porträtt och rita halva ansiktet så som jag ser mig själv och andra halvan hur de andra ser mig. Och då ville jag använda mig lite av collage också , alltså klippa ut och klistra in olika delar av bilden men när jag började på detta ideen så tyckte jag inte att det gick bra , bland annat för att jag inte riktigt vet hur de andra ser mig och jag hade inte heller tid för att kunna fråga olika personer och få ihop det på bild.
Då kom jag på en annan idé och då var det så att jag ville rita halva ansiktet där personen är lycklig och glad och halva skulle jag måla och på den delen av ansiktet skulle personen vara ledsen.
Från början av arbetet såg det ut såhär 

Senare när jag skulle bestämma mig hur jag skulle göra det med ansiktsuttryck tänkte jag på att jag vill göra något tvärtom. Alla vi tänker att om bilden är färgglad så visar den lycka och glädje och om bilden är svartvitt så visar den inte lika mycket känslor och kan visa sorg eller något liknande. Och då bestämde jag att jag vill visa sorg med färger och glädje i svartvitt.

 Det här var då mitt slutresultat. Jag är rätt så nöjd med den men skulle helst vilja ha mer tid för att kunna jobba med den så att den skulle vara lite mer detaljerad osv.
Anledningen till varför jag valde just den idéen var att alla vi har ju sina bättre och sämre dagar. Ibland är vi lyckliga och glada och ibland kan vi vara ledsna och olyckliga. Jag ville få den känslan och jag tror att alla vi kan känna igen sig i det här självporträttet på ett eller annat sätt.

Jag kan jämföra mitt självporträtt med verket av Mikael Rydh ( bild 1 ) eftersom på hans verk vill inte personen visa sina känslor eller ansiktsuttryck. Personen har kanske en sämre dag då antar jag att hon inte vill visa hur hon känner eller något liknande.

En annan verk som jag kan jämföra mitt självporträtt med är "

Tete d'une femme lisant" av Pablo Picasso. Jag tycker att mitt självporträtt liknar den på något sätt eftersom på Pablo Picassos verk ser man också två olika ansiktsuttryck och två olika halvor på ansikten. Jag vet inte riktigt vad meningen med verket var men jag tror att han ville också visa två olika "sidor" av en person.

Jag tyckte att det var rätt så kul att jobba analogt med självporträttet , dock tycker jag att vi hade lite för lite tid för att kunna jobba med det så detaljerat. Men annars är jag rätt så nöjd med mitt slutresultat .

Schablon tryck

För inte så länge sen fick vi prova på några tekniker som vi kan använda till våran självporträtt. En av de var schablon tryck. Jag tyckte att det var jättekul att få jobba med det, har fått göra det på min gamla skola innan så det var inte första gången jag har gjort det. 

Eftersom de första lektionerna som vi fick jobba med den tekniken satt jag och letade runt efter idéer och hade väldigt många bra , så blev det inte mycket tid kvar att kunna göra något som jag ville  , så jag fick göra snabbt något enkelt , valde en blomma då.

Andra tekniken som vi fick prova på var collage.

Det är också en teknik som jag har använd innan så det var inte heller jag och säkert flera andra fick jobba med det.

Jag klippte ut massa bilder på folk som var glada och ville få en sån känsla av mitt collage.

Båda teknikerna var roliga att jobba med tycker jag.

"Jag ser ut att vara precis som alla andra" av Claudia. 

                             Claudia går i trean på NTI-gymnasiet i estet- och mediaprogrammet. 

Verket föreställer människor som tänker bara på pengar och i mitten står en person som tänker på något helt annat. Personen är egentligen inte en i mängden utan sticker ut på något sätt , är helt enkelt annorlunda. 

Verket tilltalade mig så fort jag såg den eftersom jag tror att alla vi har känt sig "annorlunda" någon gång , till exempel när något hade hänt och vi försökte dölja det och försöka låtsas att det inte är någonting.

Jag tror att skaparens tanke med verket var att alla försöker se ut precis som alla andra och dölja sina problem och  att man inte ska döma någon om man inte vet allting om personen och inte heller hennes eller hans tankar, man vet ju egentligen aldrig hur den personen har. Vi människor bör inte döma någon på grund av utseende eller något sånt. Men olika personer kan tolka citatet på olika sätt , både positivt eller negativt. 

Jag tyckte att verket " Vad betyder den där outgrundliga,mystiska minen?" påminner lite verket "Jag ser ut precis som alla andra" eftersom precis som på den försöker personerna gömma något med minen och vi vet ju inte vad de tänker på, de försöker att inte visa något med deras ansikte utan vill se ut som de andra personer.

 Ett annat verk på utställningen är "Varför skulle annars Gregor annars ha missat tåget?" Verket är en målning där man ser en person som går med kryckor.Jag kan dra paralleller till "Jag ser ut att vara precis som alla andra"  genom att den visar att man inte ska döma människor på grund av deras utseende för som jag hade skrivit innan "man vet ju egentligen aldrig hur den personen har" och man vet ju inte heller varför han går runt med kryckor. 

Jag tycker att utställningen var väldigt interessant och bra gjort. Verken var utspridda över hela salen så att man inte behövde tränga sig fram för att kunna se allting och filmerna visades i en annan sal utan att störa de som kollade på t.ex. fotografier. 

Det jag tycker vi borde tänka på innan vår utställning är att ljuset ska vara bra , och det tycker jag att 3orna gjorde bra. En annan sak som jag tyckte var bra att alla "konstnären" var i närheten av deras verk så att man kunde prata med de och få reda på deras tankar när de gjorde verket och helt enkelt få reda på mer information om den.

Musikvideo

För ett tag sen har vi börjat med musikvideo projektet.
Min grupp har valt låten "No one does it better" med You me at six och vårt budskap är olycklig kärlek/hopp.
Handling: 
Hon vaknar på morgonen efter ett bråk med sin pojkvän och känner sig skyldig för något. När hon stiger upp ur sängen och allt är svartvitt, så går hon fram till fönstret och tittar ut, sedan filmas det när hon går in på toaletten och kommer ut ombytt och klar. Vid 0:47 så tonar det till färg och de lyckliga minnena börjar rulla runt i hennes huvud. Vid andra versen är det svartvitt igen och hon tänker på vad som faktiskt gick fel, hon tänker på dagen då de bråkade. Och varför han bara hade stuckit. Hon sitter och ringer runt och försöker få tag i honom, men ingen vet vart han är.
I alla refrängerna så tänker hon på alla minnena.
Vid 2:58 så får man se henne när hon går runt i Gamla Stan och träffar en kompis, de sitter och fikar och pratar om hennes förhållande.
Vid 3:29 hoppet kommer tillbaka och vi får se när hon kommer innanför dörren, glad och lättad över att hon fått prata med en vän om hennes situation. Hon går in i köket och gör något att dricka, sedan sätter hon sig vid bordet och bara tittar ut genom fönstret. Plötsligt så får hon ett sms, det är hennes pojkvän som skriver ” Jag älskar dig vart än jag är” och det sista man får se är hennes leende och lyckan i hennes ögon.

Min grupp har redan filmat klart och jag tyckte att det gick ganska bra.

Min roll i gruppen var att filma för det mesta , jag var mest bakom kameran och hjälpte till andra .

Här kommer två bilder från själva musikvideon :

Bloggreflektion 3 - Estetisk kommunikation

Konstfilmen som jag mest fastnade för under lektionen då vi fick kolla på flera filmer var   " Der Lauf Der Dinge C" som är gjord av Peter Fischli och David Weiss (1987 ).

Filmen är inspelad i en gammal lagerlokal och Rekvisitan ser ut som om den var kvarlämnad i lokalen. Sopsäckar, bildäck, stegar, plastflaskor, vattendunkar, stolar, bord, sågar, plastkoppar, knivar - allt skulle kunna vara upphittat där filmen spelades in.

I filmen ser man inga människor utan en kedjereaktion där de preparerade tingen kollapsar, men där rörelsen ständigt hålls vid liv. Saker faller, stöter till varann, snurrar, brinner, rullar, blir till rök, far iväg, tills rörelsen bokstavligen går upp i rök och filmen tar slut.

Enligt mig var konstnärens tanke bakom detta verk att visa att allting hör ihop på något sätt och att en sak kan påverka något annat och så fortsätter det tills något tar slut, precis som det är gjort i filmen.

Jag tycker att det var spännande när vi fick se filmen eftersom man ville se vad som händer efter och jag tycker att det är intressant hur man kan göra en sådan lång kedja av dels saker som vi använder oss av dagligen och dels av saker som man kan hitta på t.ex. gammal lagerlokal där man spelade in filmen. Det som jag inte gillade i filmen var att den slutade helt plötsligt , man ville se ifall det kommer att hända något mer.

I filmen ” Psychedelic movie” som vi fick se under lektionen är det helt tvärtom, inget håller ihop. I denna film är det massa roliga saker som inte håller ihop alls till varandra utan är bara korta klipp som föreställer helt olika saker.